onsdag 13 januari 2010

Hej på er...











Och god fortsättning. Bättre sent än aldrig. Dagarna skrider fort fram. Hoppas att ni har haft en skön jul och nyårsfirande. Vi har haft det så lungt och skönt. mest för att jag har jobbat och man inte haft möjlighet att fara iväg nånstans.
Det är därför det blir lååångt mellan inläggen, jag kan ju inte gärna skriva om när jag är på jobbet...för det är ju där jag är mesta tiden och det är ju inte så kul att höra om.
lite har väl i alla fall hänt. Emma har ritat sin första gubbe :-)
Och vilken lycka...från mammas sida. Jag och Emma sitter vid bordet, jag pysslar med mitt och Emma med sitt. Då säger hon; nej ,nu ska jag rita en lite människa. Mamma: mhmm gör det du. Efter en liten stund utbrister Emma: mamma titta det blev en liten människa. Och det blev det, jag blev så paff att jag började gråta (fånig, känslig, you name it, I know) Men det var så totalt oväntat. Efter att ha skådat dessa "maskar" och streck i en evighet nu så var det helt plötsligt en liten människa på papperet









Ett mästerverk! Sen skulle hon ju absolut klippa ut den. NEJ, utbrister jag här klipps inget. Ni förstår ju att denna måste bara sparas :-)

På nyårsafton hade vi en stilla familjekväll, (jag skulle börja jobba 06 på nyårsdagen) men vi lyxade ändå till det med hummer till förrätt och dubbeelmarinerad oxfilé till huvudrätt och avslutningsvis lite hemmagjord chokladmousse *mmmm* Fin matlåda jag hade till jobbet *hihi*
Nåja, en så lyckad middag och dag
kan ju inte sluta helt lyckligt. Emma snubbla in i soffbordet (våran gamla målade koffert med rundade hörn tack och lov) och lyckades få ett jack precis bredvid ögat










Det gick ändå bra och vi behövde inte åka iväg och "laga" henne. Liten tuffla.

Helgen som var har vi kastat bort på magsjuka *grrrrr* denna hemska sjuka. Det var ändå väldigt lindringt ska jag säga. Det började med mig på fredag kväll, jag kräktes 2 ggr sen var det bra. Sen var det Emmas tur, också på fredag kväll/natt. Hon var bra på morgonen, Sen blev det Agnes tur. Det vore ju 17 om Magnus skulle klara sig från det...men...på måndag var det hans tur.
Vi hade min mamma på besök tis-tors förra veckan. Och när jag kom ner på torsdag morgon, för jag skulle börja jobba kl 06. Då hade mamma varit dålig hela natten. Shit, du måste hem, får inte vara kvar. Åhh, stackars mamma. Men det gick bra de 4 milen hem. Hon var jättedålig i 5 dagar!










Magnus är i startgropen för sitt företag, och det känns riktigt bra. Nu håller vi tummarna för att han får godkänt för att få starta egetbidrag. Men det ska inte vara några problem. Det känns också skönt på det viset att han kan styra det lite som han vill och om det skulle bli något med barna så kan han lättare komma ifrån än vad jag kan om jag är på jobbet. Jag kan aldrig lämna min arbetsplats tom, och det är ibland ett dilemma om det skulle hända något.

Klockan tickar på och det är en tidig morgon imorgon.
God Natt och sov Gott
Kramar Linda