söndag 8 mars 2009

Det känns mycket nu...

visst tycker jag det är skönt att ha börjat jobba igen, men det känns som att jag inte gör annat än jobbar just nu. Ska man aldrig vara nöjd?!

Min mamma brukar säga till mig att när jag började på mitt nuvarande jobb, så jobbade jag hela tiden jag brukade i princip sitta och titta på telefonen att de skulle ringa och de gjorde de nästan alltid. Efter ett tag blev det ju lite enformigt och tråkigt. Vart tog mitt liv vägen? Och jag frågade mamma; är det så här att leva? Ska man bara jobba och sova?

Och det är lite av den känslan jag känner idag. Ska jag bara jobba och sova, sova för att orka jobba! Äta när jag hinner. När ska jag umgås med min familj? Visst hade det varit skönt om vi hade haft 6 timmars arbetsdag? Hur blir det den dagen när både jag och Magnus jobbar heltid? Varför skaffar man barn för att låta någon annan ta hand om dem? (dagis, dagmamma mm mm) Jag tycker det känns så fel att den största tiden av dygnet så är det någon annan som tar hand om mina barn! Visst är det tokigt?

Nog om negativiterer och fördjupningar!

Här hemma är det i full färd att planera för ett stort projekt. Det kommer att visas i framtiden. Projekt har ju en förmåga att dra ut på tiden, vi får se.

En annan som och också jobbar på här hemma är så klart min kära Magnus som nu är hemma och är pappaledig. Det går än så länge bra. Jag vet inte om jag nämnt att han skulle sluta snusa...Igen...jag har talat om för honom att börja igen, efter 2 dagars uppehåll eller så. Så bra gick det. Usch vill inte gå igenom det igen. Senast (förra året) han försökte sluta så var han ju sjuk hela tiden. Kändes som en influensa spökade i kroppen hela tiden. Nej, han får nog snusa hela livet!

Många arbetsmyror har vi här. Kolla vad Agnes kan...

Hon har dessutom igår tagit sina 2 första steg alldeles själv :-D hjärtat håller på att bli stor :-)
Önskar er en skön vecka
Kramisar Linda

4 kommentarer:

Ingela la la sa...

Åh, visst är det så att man undrar om det ska vara på det viset.. om någon annan ska ta hand om det bästa man har och man själv bara jobbar..
Grattis till Agnes och dom första stegen =) Roligt!
Spännande med projektet, jag är jättenyfiken ;-)
Vi håller på för fullt med sovrummen på övervåningen, nu orkar vi inte mer ikväll.. fortsätter imorgon.
Kram Ingela

Unknown sa...

åå Vilken stor tjej!! Gå själv minsan!! Håller med dej i vad du skriver om jobbet.. Tycker vi springer om varandra här hemma hela tiden, ses knappt ju. Och sist vi sov i samma säng.. ja du.. det var en evighet sen ;) Så går det när man lär sina barn å sova brevid.. *sucka*
Kram

Ingela la la sa...

Tack söta du för kommentaren idag... Den värmde.
Skickar över lite kramar till dig =)

Karin sa...

Good girl Agnes! Heja vilken stadig liten tjej! Blir hon 1 i april nu? Måns har tagit några steg han med, men Sam dröjer på sig...lite försiktiga tycker jag de är! Låter sommkt jobb, trist. Styrkekram på dig o njut av det lediga. Kram!