Oj, vad tiden går...

och det är ju knappast någon överraskning. Men man blir ju varse när man kikar in på bloggen och ser hur länge sen det var jag gjorde ett inlägg
Usch, jag tycker det känns som man bara jobbar och jobbar. Sen när man är ledig så är det alla måsten hemma. Som INTE kan vänta. Känns som jag försummar min familj :-(
Sen har jag mått såååå fruktansvärt dåligt, jag har varit riktigt riktigt deprimerad. Nu hänger jag ut mig själv, men det får väl bli så då. Men för ca 2 veckor sen hade jag ett samtal med grannfrun där jag fick lätta mitt hjärta och tala om hur jag mådde. Hon tyckte att jag skulle åka till hälsokost och köpa rosenrot. Det är tydligen något som ska hjälpa om man känner sig lite nere och behöver extra energi. Så jag åkte dit och talade om hur jag kände, då frågade hon om jag kompleterade med vitaminer. Vilket jag inte gjort, så hon rekomendera att jag skulle börja med det. Så det blev en stor flaska med flytande gul sörja som smakar apa, men som jag med glädje sveper i mig varje dag. För faktum är att redan dagen efter så kände jag skillnad. Det blev ett helt annat flöde i kroppen. Så nu har jag fått tillbaka min livsglädje igen :-D

Lite trädgårdsarbete har vi hunnit med. Vi har anlagt en ny rabatt med lite stenparti och massa växter i det som förhoppningsvis ska ta sig så småningom. Potatisen har åkt ner i jorden liksom morötter och sallad. Det är så kul och se när det växer, ännu roligare när vi sen får skörda. Jag måste få i lite ärtor också, men de brukar växa så fort så det är inte för sent än.
Idag kapade jag ner hela busken med svarta vinbär *snyft* Den blev utsatt förra året av nå´t så bladen krullade ihop sig, och nu ser den inte ut att ta sig nå vidare. Men det lutar åt att man får ta bort hela busken. Typiskt, det godaste man har på hela gården.

Förutom våra älskade barn då förståss *fniss* De är så duktiga, och tänk att de redan har börjat "leka" lite med varann. Det är så kul när de sätter igång, Emma gör nå´t spex och Agnes skrattar hejdlöst. Jag hoppas deras kärlek till varann håller i sig.
Emma är nu helt blöjfri, det har gått väldigt bra tycker jag. Det händer väl nån olycka ibland, men så är det ju och oftast då på dagis. Och det kan man ju förstå att man inte hinner då.

Veckans överraskning är att de ringt från kommunen och erbjudit Agnes en dagisplats på samma dagis Emma går! Jag som hade gått och laddat ett par veckor för att ringa dem och höra hur det gick med platsen. Och så ringer DOM mig. ja det var verkligen en överraskning. Kanske de har ett samvete ändå. Vi fick ju vänta ett år på plats till Emma! Kritik utan dess like fick de då av mig.

Nu har jag bara en natt kvar att jobba sen är jag ledig till måndag, vilken tur att det skulle bli regn och att jag får gå ut xtra på torsdag och jobba *ironi*. Hade ju varit skönt med ledigt.

Det blev kanske inte världens roligaste inlägg, men så kan det ju vara ibland.
Kram på er
Linda