Lååånga sandstränder...

kritvit sand och turkosblått vatten som man bara kunde drömma om

2 veckor på tu man hand i karibien med god mat och dryck, underbara mäniskor, lapar sol i det oändliga. Så klart svävar vi som på mjuka moln :-)

Skraaaap, back to reality.

Man kan väl få drömma i alla fall. Nej, någon "honeymoon " blev det ju inte.

Snarare tvärtom, på måndagen började inskolningen på dagis med Agnes, det har gått jättebra och hon trivs. Däremot har hon lite mardrömmar på nätterna.

Sen började Magnus att "pilla" lite på garage och uthusfasaden, han skulle "bara" titta lite hur det såg ut. Mhmmmm, det brukar ju sällan sluta bra. Han fick riva halva fasaden och byta ut den, måla den, och nu håller han på att byta tak på schabraket, det är bara 120 kvadrat :-b

THATS, our honeymoon.

Hur som helst i denna vackra kyrka vigdes vi

Stora Tuna kyrka. Dalatorpets Linda kom hit strax innan lunch och skulle fixa till mig med makeup och frisyr inför den stora dagen. Det blev ju lite si och så där med lugnet, båda barna var hemma och Magnus åkte vid 13 till sin bror på hotellet för att fixa iordning sig där. Tanken var att vi skulle fota oss i Frostbrunnsdalen efter vigseln, det ligger nedanför kyrkan och är ett naturreservat med en vattenkälla, jättefint. Meeeeen, så helt plötsligt så utlovades regn till kl 16, och det var då vi skulle vigas. Shit, vi fick alltså lov att fota innan. Som tur var hade vi anlitat Magnus systers man som fotograf så det var ju inga problem att ändra de planerna. Men det ingick ju inte i planeringen så det blev så stressigt, så stressigt på slutet här hemma. Enligt planerna så skulle vi haft ca 1 timme på oss efter att jag varit klar och bara vara, få perspektiv på dagen, och bara vara. Istället blev det stress, stress och Agnes blev trött och grinig, fast hon sovit.

Nåja, det är som det är. Och vi kom faktiskt iväg till kyrkan i tid, torra. Vi åkte en gräddvit Cadillac -57.a.

Vet inte vad man ska säga om vigseln, den är ju som den är och vi sa ja. Efter kyssen sa prästen att vi fick fortsätta senare *haha* lustigkurre där.

Det hade som tur var inte börjat regna när vi kom ut ur kyrkan, alla kusiner till Emma och Agnes blåste såpbubblor och det var så fint, min mamma slängde ca 1 kg ris på oss, vet inte hur mycket tur hon tyckte vi skulle behöva *tihi*

Vi dröjde kvar och fotade lite utanför kyrkan och gästerna åkte till festlokalen, där det bjöds på välkomstdrink och snittar. Festen gick lite i humorns tecken, det var ett krav vi haft till vår marsalk och hans fru och de hade ordnat allt så bra. De är väldigt duktiga på att sjunga, och hade satt ihop ett program som inte gör sig rättvist om jag skulle försöka förklara allt. Men bla så hade han satt ihop ett tal som visades på storbild och det var med bilder från svensexan och möhippan. Det var så lyckat och jag tror inte att det var någon som ett öga torrt efteråt, jag skratta så jag grina fick knappt hejd på mig själv. Till middag åt vi varmrökt + inkokt lax med sesamstekt potatis och romsås alt. örtsås. Det var min grannfru som ordnat med all maten och det var guuudomligt gott. Kvällen fortsatte med spex, tårta, presenter och dans. Bröllopsvalsen blev Christine som sjöng "för nå´n som du" med Sonja Aldén.När klockan var halv ett smet vi iväg till vårat lilla krypin som var på Ulfshyttans herrgård. På rummet fanns en liten korg med godis och frukt och en flaska champagne som väntade. En lugn och skön natt med god frukost dagen därpå.

Och sen var vardagen ikapp oss :-(

I efterhand så känner jag mig lite blåst på hela dagen. Dels för att det varit en lång resa med allt planerande och sen var det över så fort. Jag hann inte med, jag har blivit snuvad på nå´t?!

Nu är vi gifta och allt är sig likt, förutom att jag ska lära mig skriva ett nytt efternamn :-o, jösses och säga min man istället för sambo. Det är de små detaljerna som rör till det *hihi*

Ha det gott mina vänner

Kram kram Linda