Tänk..

4 år har gått sen vi kom hem med det här lilla pyret

Nu har det visserligen redan gått en vecka sen vi hade vårat barnkalas, 1:a kalaset :-) Det gick ju som en dans och Emma var mer än nöjd. Jag trodde man skulle vara helt slut och däcka i soffan efter alla åkt men så illa var det inte. Det är tur de inte har så stora krav än, de nöjde sig med varann, fikat och en fiskdamm.

Många fina presenter fick hon, bland annat den här fina cykeln som hon suktat efter på biltema

och som ni ser hade både Emma och Agnes glädje av denna *hihi*

Idag är det en underbart härlig dag här hemma, solen skiner jag har gått av mitt sista nattpass (för den här gången) och idag ska vi hem till svärmor på påskmiddag. Jag har blivit lovad av min man att jag ska få ta påsksnapsen och han kör. Men om jag känner honom rätt så kommer det sluta med att vi tar bussen hem *haha* Nåja, jag kan ju ha fel också.

För några veckor sen flydde jag och barnen hemmet eftersom Magnus fått magsjuka. Vi tog vårat pick och pack och åkte hem till mormor, där stannade vi i 3 dagar. Det var så skönt att få bli lite ompysslade och vi sov så skönt. Jag och Emma fick sova i mormors säng och det var så mysigt :-) De sover ju annars i sina egna sängar så man får ju aldrig det där myset. Ni vet vad jag menar. Man vaknar till och ser på lilla pyret bredvid sig och man blir alldeles varm i kroppen.

Vi passade även på att åka in till badhuset och det gillade tjejerna kan jag säga. Agnes var lite skeptisk i början och tyckte det var varmt i vattnet, skönt tyckte jag att det var. Emma plaska på med sin badring och njöt i fulla drag. Det fanns en liten rutschkana den gillade Emma, och Agnes ska ju göra allt som storasyster gör, så hon klättrade upp men vågade inte åka ner. SÅ jag klättrade upp och tänkte att hon skulle sitta i mitt knä och åka. Men det protesterades hej vilt ändå. Jaja då går vi ner då, men hon upp igen. Hon är ju inge envis heller denna lilla dam ska jag tillägga *ironi* Så hon klättrar upp igen bara för att inse att hon faktiskt inte vågar åka ner. Snäll som jag är klättrar jag upp igen sätter mig ner *tvingar* ner henne i mitt knä och tycker lite synd om henne...för att hon inte vågar själv...och så bär det av. Det visade sig att hon inte tyckte det var så farligt, tvärtom faktiskt. Och den närmsta timmen fick jag sen stå och passa henne när hhon klättrade upp och åkte ner. Jag ångrade mig lite just då, men när man såg hur kul hon tyckte det var så var det ju värt det :-)

Tidigare i veckan var vi på kupolen (ett köpcentrum) och shoppade lite. Emma är ju väldigt musikintresserad och tittar ganska mycket på datorn på melodifestivalbidragen och sjunger med. Så till saken när vi var på kupolen då, Emma börjar plötsligt att sjunga på "manboy manboy you can call me manboy" ganska högt och Agnes (som också brukar titta på musikvideona) sitter i vagnen och skriker " vatten på sig, vatten på sig". Det lät så galet och jag skrtta så tårarna trilla. Jag undra vad de som såg oss tänkte, för lite goa blickar fick vi :-)

Jaha, nu ligger Agnes och sover lunch och Magnus lika så *tihi* han somna på soffan. Och här sitter jag medans solen skiner ute. Nej, tack för mig denna gången.

Glad påsk på er

Stora kramar

Linda